måndag 19 september 2011

Rom I

Finns även på Youtube, direkt från mitt kök, här!
Romarriket påverkar oss än i dag. Åtskilliga nutida staters politiska, juridiska och inte minst religiösa system grundar sig på en romersk modell. Det romerska riket sträckte sig när det var som störst från England i väst till Kaspiska havets stränder i öst, det inneslöt hela Medelhavet (som alltså blev ett romerskt innanhav ”Mare Nostrum” eller "Mare Interium") och dess rykte sträckte sig ända till Kina. Dock, vägen dit var lång, ”Rom byggdes inte på en dag”, som man ibland säger…

För 4000 till 3000 år sedan fanns det på den italiska halvön ett stort antal olika folk med kulturellt och språkligt sett stora skillnader. Mäktigast av dessa folk var etruskerna, vilka lade under sig större och större områden, och kom att behärska större delen av området. Etruskerna var troligen inte indoeuropéer, vilket de övriga folken de kuvat var. De etruskiska kungarna utövade med andra ord makt över icke etruskiska folk, och naturligtvis var inte alla nöjda med det.

Enligt myten grundades Rom av två bröder Romulus och Remus, vilka uppfostrades av en varghona. Detta skall ha skett år 753 fkr. Romarna räknade tid efter detta år (AUB, ”Ab Urbe Condita”, ”Från Stadens Grundande”)

Oavsett sanningshalten i detta, vet man att det runt denna tid bildades ett samhälle på kullarna runt floden Tibern. De som bodde där kallades för latinare, alltså ett av de folk vilka etruskerna bestämde över.

Den etruskiska kulturen dominerade, men även grekisk kultur påverkade starkt. Staden Rom styrdes av etruskiska kungar.

Dock, latinarna tröttnade, och år 509 fkr. Kickade de en gång för alla ut de etruskiska kungarna. Ordet ”Rex” (”Kung”) blev närmast ett skällsord. Rom blev i stället en republik, och romarna, som de nu kallade sig, var ambitiösa…

Romarna ville expandera sitt inflytande, de hade redan visat att de kunde bräcka etruskerna, men nu vill de ha mer. De började träna arméer och vidgade långsamt sitt välde över den italienska halvön.

Romarnas två största tillgångar då det gällde att ta över områden var dessa: Diplomati och envishet.

Romarna var ytterst skickliga diplomater, de förhandlade ofta hellre än slogs, och lyckades med löften om eftergifter och stöd införliva flera regioner i sitt växande rike. Dock, ibland lyckades inte detta, eller så hade man inte tid eller lust, varpå man tillgrep våld. I början var de romerska arméerna inte speciellt framgångsrika, deras segrar var inte givna och de fick ofta retirera. Men deras envishet var stor, då de förlorat samlade de nya krafter och gick på igen. Och igen. Och igen. Tills de slutligen segrade. Dock, arméerna blev ständigt bättre, så snart skulle Roms militära styrka bli den starkaste i världen…

Rom var generösa segrare, till skillnad mot exempelvis greker och perser. De erövrade folken fick medborgarskap i de flesta fall, och kunde i princip sköta sig som de gjorde innan, så länge skattepengarna rullade in. Om man flyttade till staden Rom och utövade blev man medborgare, detta i kontrast mot det grekiska, mycket snäva, medborgarskapet. Roms härskare menade att fler medborgare innebar mer skatt och mer folk, vilket ledde till större och bättre arméer, som i sin tur ledde till fler kuvade folk, alltså fler medborgare och så vidare…

Så stort och tjusigt det var…

Den romerska krigsmakten

Ganska snart blev den romerska krigsmakten deras starkaste medel till expansion, samt främsta skydd mot yttre fiender.

Soldaterna var till en början bönder, vilka inkallades och fick åka iväg och kriga. De var ofta borta under flera år, och när de väl kom hem, OM de kom hem, möttes de ofta av följande problem:

Deras jordar föll i träda och blev svåra att göra odlingsbara igen.

Jordarna hade tagits över av storgodsägare, de hemvändande soldaterna var plötsligt jordlösa, och ofta mer eller mindre rättslösa. Korruption i domstolar var inte ovanligt.

Även om de kunde odla sin egen jord, var det billigare att köpa in säd från Sicilien och Nordafrika. De kunde alltså inte tjäna pengar längre.

Småbönderna omvandlades till en stor, jordlös klass. Detta var inte hållbart eller önskvärt, varpå ett helt nytt militärt system infördes. Legionerna.

Ur den jordlösa klassen värvades legionärer. De skrev kontrakt på 20 års tjänst. De fick en liten lön, och framför allt, en jordlott efter avslutad tjänst. Jordlotten var oftast förlagd ute i provinserna. Effekten var en romanisering av de kuvade folken, samt att legionärernas generaler inte hade tusentals lojala soldater inom räckhåll, det hade kunnat ge dem dåliga idéer…

Krigsteknik

Benhård disciplin och träning. En för alla , alla för en. Snabba och effektiva formeringar, knivskarp strategi. Romarna var absolut bäst på detta under denna tid, och deras styrka hängde mycket på deras överlägsna disciplin.

Total lojalitet till sin härförare, ofta större än till själva Rom…

Rustningar av järn och läder.

Sköldar, stora fyrkantiga.

Spjut, tunga lansar eller lättare kastspjut.

Korta svärd.

Style and fashion!

Inhyrda trupper, bågskyttar, ryttare etc…

Krigsingenjörer, kastmaskiner, fortifikationer etc…

De romerska armélägren byggdes efter vissa mönster, omvandlades ofta till mer permanenta läger, byar, städer, vilka i flera fall finns kvar än i dag. Rader, vallar, palissader, torn etc…

Rom behövde ett bra vägnät för att kunna transportera sina legioner, varför romarvägarna anlades. Över hela riket, flera kvar länge, länge. Helt ny och effektiv byggteknik.

Den ytterst effektiva och fruktade sköldpaddsformationen. En mänsklig pansarvagn, typ...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar