onsdag 10 maj 2017

Intro

I den här, och alla mina andra kurser, använder jag mig av en kursblogg. Det innebär flera fördelar. Jag kan uppdatera texterna kontinuerligt utifrån nya rön och mina egna ökande kunskaper från fortbildning och litteratur. Alla texterna är hela tiden tillgängliga på nätet, ingen inloggning eller liknande krävs, vilket exempelvis innebär att du som elev kan läsa på inför lektioner och examinationer på din telefon. Nedan följer några förklaringar, råd och tips kring hur du kan använda kursbloggen på bästa sätt.

Orientering
Bloggen är uppbyggd precis som en bok, med olika kapitel. Texten du läser nu står alltid högst upp, så att man skall få denna info direkt, men övriga texter är placerade i kronologisk ordning, alltså utifrån det datum jag lade in den. För att hitta, kolla under spalten ”Bloggarkiv” till höger (oftast under någon sorts reklam). Där står det flera årtal. Klicka på ett årtal, och månader kommer upp. Klicka på en månad och flera blogginlägg kommer upp. Ju tidigare blogginlägg, desto tidigare i kursen. Enkelt.

Länkar
Här och där i texterna är blåmarkerade länkar inlagda. Dessa leder till fördjupningsmöjligheter (texter, TV-program och liknande), men också till rent trams. Ibland måste även historia tillåtas vara kul. Dock, då jag länkar till klipp från exempelvis hollywoodfilmer, är chansen stor attt filmbolagen tar bort dessa klipp från Youtube. Jag försöker uppdatera så ofta som möjligt, men ibland är klippen borttagna. Sorry.

Anteckningar
Mycket av det jag går igenom på lektionerna står i bloggen, men naturligtvis inte allt. Frågor och idéer gör att lektioner kan ta sig andra riktningar, och då är det bra att anteckna (vilket ni bör göra oavsett, i alla ämnen). Ett bra sätt är att kopiera aktuell bloggtext, lägg in som ett nytt worddokument och anteckna på detta. Då får du med även sådant som kanske inte står på bloggen, och det kan vara värdefullt.

Källor
Man skall alltid vara källkritisk, även i detta fall. Informationen i texterna hämtas i facklitteratur och från universitetsföreläsningar. I vissa inlägg lämnar jag tips på litteratur och annat som kan vara kul att ta del av om man blir speciellt intresserad av just det inläggets tema. Som små boktips, typ.

Andra användare
Information wants to be free (cyberpunk!), så därför är mina kursbloggar helt öppna och tillgängliga för alla. Om du är lärare eller elev (som inte läser min kurs) och använder dig av någon av mina bloggar, hör gärna av dig för konstruktiv kritik, jag försöker hela tiden förbättra inläggen.

Jag hoppas denna korta information gör det tydligt hur man kan arbeta med denna blogg som utgångspunkt, har du frågor hör av dig så snart som möjligt så skall jag försöka svara så utförligt som möjligt.


Have fun!

Kalla kriget

Efter WWII två stora segrare: Den västliga alliansen ledda av UK och USA, samt Sovjetunionen.

I och med freden lade segrarna fram sina anspråk på Tyskland. Varje segrande land fick en del att styra över. De västliga delarna styrdes av demokratier, och den östliga av en diktatur, Sovjet.

De två maktblockens relationer blev kyligare och kyligare. Det utbröt aldrig regelrätta strider, men man bevakade varandra intensivt, och lade sig i varandras affärer närhelst man kom åt.

En upprustning av arsenalerna inleddes omgående, och snart hade varje maktblock kapacitet att bomba sönder hela jorden flera gånger om.

Det kalla kriget var i hög grad en ideologisk konflikt, demokrati mot diktatur, kapitalism mot kommunism. Sovjet, som styrdes av Stalin fram till dennes död 1953, hade drabbats mycket hårt under det andra världskriget, och man ville till varje pris skydda sig mot liknande händelser i framtiden. Stalin litade enbart på andra kommuniststater, vilket knappast gjorde relationerna till USA bättre. Konsekvensen blir att USA drar in allt ekonomiskt bistånd till Sovjet.
Samtidigt åtnjuter kommunismen som internationell ideologi vissa framgångar. Kina övergår från kejsardöme till den kommunistiska folkrepublik det är i dag, och Sovjet utövar politiskt inflytande dels i Östeuropa, men även i Iran, i Turkiet och på Balkan. Kommunismen är dessutom mycket stark i Italien och i Frankrike, något som oroar USA i hög grad.

USA:s motdrag mot det växande sovjet-kommunistiska inflytandet är den så kallade Marshallplanen. Denna gick i korthet ut på att man pumpade in pengar i fattiga länder. Det hade visat sig att just länder med dålig ekonomi var mer benägna att ansluta sig till Sovjets intressesfär, varför stora ekonomiska bidrag skulle kunna avhjälpa detta och gynna en fortsatt kapitalistisk, marknadsekonomisk ekonomi.

De två maktblocken påverkade nästan allt i sina respektive intressesfärer. Inte bara länders ekonomi och politik, utan även media, kultur och konst påverkades starkt av maktförhållandena som rådde.
Militär makt kom att bli en av de viktigaste styrkedemonstrationerna. Detta kom att leda till en i princip vansinnig kapprustning.

Denna kapprustning kom i väldigt hög grad att fokuseras på kärnvapen, den nya typen av supervapen som introducerats i världens medvetande då USA bombade de japanska städerna Hiroshima OCH Nagasaki i augusti 1945, och därmed tvingat Japan till kapitulation, vilket ledde till det andra världskrigets slut.
 Kärnladdningar i kombination med de av tyskarna utvecklade raketerna ledde till en helt ny form av vapen, som kunde fullkomligt utplåna städer långt, långt borta från avfyrningsplatsen. Med hjälp av kärnvapenraketer kunde man alltså angripa motståndare på andra kontinenter, och tillfoga dessa enorm skada, genom att i princip bara trycka på några knappar…

Kapprustning
Kärnvapen

Stormakterna lägger sig i andra länders affärer, inofficiellt (Chile, typ) och officiellt (Vietnam, Afghanistan)