onsdag 10 maj 2017

Kalla kriget

Efter WWII två stora segrare: Den västliga alliansen ledda av UK och USA, samt Sovjetunionen.

I och med freden lade segrarna fram sina anspråk på Tyskland. Varje segrande land fick en del att styra över. De västliga delarna styrdes av demokratier, och den östliga av en diktatur, Sovjet.

De två maktblockens relationer blev kyligare och kyligare. Det utbröt aldrig regelrätta strider, men man bevakade varandra intensivt, och lade sig i varandras affärer närhelst man kom åt.

En upprustning av arsenalerna inleddes omgående, och snart hade varje maktblock kapacitet att bomba sönder hela jorden flera gånger om.

Det kalla kriget var i hög grad en ideologisk konflikt, demokrati mot diktatur, kapitalism mot kommunism. Sovjet, som styrdes av Stalin fram till dennes död 1953, hade drabbats mycket hårt under det andra världskriget, och man ville till varje pris skydda sig mot liknande händelser i framtiden. Stalin litade enbart på andra kommuniststater, vilket knappast gjorde relationerna till USA bättre. Konsekvensen blir att USA drar in allt ekonomiskt bistånd till Sovjet.
Samtidigt åtnjuter kommunismen som internationell ideologi vissa framgångar. Kina övergår från kejsardöme till den kommunistiska folkrepublik det är i dag, och Sovjet utövar politiskt inflytande dels i Östeuropa, men även i Iran, i Turkiet och på Balkan. Kommunismen är dessutom mycket stark i Italien och i Frankrike, något som oroar USA i hög grad.

USA:s motdrag mot det växande sovjet-kommunistiska inflytandet är den så kallade Marshallplanen. Denna gick i korthet ut på att man pumpade in pengar i fattiga länder. Det hade visat sig att just länder med dålig ekonomi var mer benägna att ansluta sig till Sovjets intressesfär, varför stora ekonomiska bidrag skulle kunna avhjälpa detta och gynna en fortsatt kapitalistisk, marknadsekonomisk ekonomi.

De två maktblocken påverkade nästan allt i sina respektive intressesfärer. Inte bara länders ekonomi och politik, utan även media, kultur och konst påverkades starkt av maktförhållandena som rådde.
Militär makt kom att bli en av de viktigaste styrkedemonstrationerna. Detta kom att leda till en i princip vansinnig kapprustning.

Denna kapprustning kom i väldigt hög grad att fokuseras på kärnvapen, den nya typen av supervapen som introducerats i världens medvetande då USA bombade de japanska städerna Hiroshima OCH Nagasaki i augusti 1945, och därmed tvingat Japan till kapitulation, vilket ledde till det andra världskrigets slut.
 Kärnladdningar i kombination med de av tyskarna utvecklade raketerna ledde till en helt ny form av vapen, som kunde fullkomligt utplåna städer långt, långt borta från avfyrningsplatsen. Med hjälp av kärnvapenraketer kunde man alltså angripa motståndare på andra kontinenter, och tillfoga dessa enorm skada, genom att i princip bara trycka på några knappar…

Kapprustning
Kärnvapen

Stormakterna lägger sig i andra länders affärer, inofficiellt (Chile, typ) och officiellt (Vietnam, Afghanistan)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar