onsdag 18 april 2012

Rasismens uppkomst och utveckling

Först: Vad är rasism?

Idén om att karaktärsdrag bestäms av ras. Rasen påverkar individens psyke och beteende.

Begreppet ras som vi känner det är tämligen nytt, den nuvarande innebörden uppstod under 1700-talet. Tidigare betydde ras mer ”ätt” eller ”släktlinje” (aristokratins ras, Gustav Wasas ras etc…). Ras kom dock att bli ett kriterium för att skilja människor åt, inte bara fysiskt, utan även kultur och tradition spelade in.

Under medeltid ingen rasism

Man såg skillnader, naturligtvis, men lade inget värde i dessa. Fientlighet gentemot till exempel mörkhyade berodde på politik, inte på ras. Tydligare motsättningar finner man faktiskt mellan samhällslagren. I det medeltida Spanien och i korsfararnas Mellanöstern, umgicks adeln från bägge sidor hellre med varandra (när de inte slogs) än med det egna folket ur lägre samhällsskikt. Ingen rasism, alltså.

Etiopien var ett kristet område, och för de flesta medeltida européer ett närmast mytiskt land. Man såg framför sig ett mäktigt kristet rike, styrt av en god och stark kristen kung, kanske prästkonungen Johannes, som skulle hjälpa till att krossa muslimerna. Att etiopierna var svarta såg man inte som något negativt, det var inget man fäste sig vid.

Flera europeiska krönikörer under denna tid beskriver afrikaner med stor fascination, men detta på grund av att de afrikanska rikena var annorlunda, men likvärdiga (ibland starkare än) de europeiska, Sudan inte minst.

Slaveriet föder rasism

Rasism börjar snarare uppstå i och med slaveriet. Slaveriet initierades primärt av spanjorerna, men togs snart över av engelsmännen (mer om detta i detalj annorstädes). De tidiga slavhandlarna hade bara profit i sinnet, de förslavade människor, men brydde sig inte om eventuella moraliska betänkligheter kring denna handel. Sedan började detta bli problem, okristet, svarta degraderades till halvmänniskor. Man hittade en vetenskaplig lösning på det moraliska dilemmat.

Vetenskapliga motiveringar till rasism

Upplysningen innebar som bekant ett stort intresse vetenskap, och även människan kom att bli objekt för forskning. Här i Sverige hade naturvetenskapsmannen Linné utvecklat ett klassificeringssystem för växter, vilket snabbt kom att omfatta även djur och så småningom även människor. Precis som växter, menade man, kunde människan klassificeras och sorteras in i olika fack. Linnés klassificeringssystem kom senare, under 1800-talet, att kombineras med Charles Darwins evolutionslära. Alla arter hade utvecklat ur lägre stående organismer, så även människan. Vissa rastyper hade stannat i utvecklingen, och kunde således, rent vetenskapligt, förklaras vara lägre stående än, naturligtvis, den vita europén. Man började rangordna människotyper, beräkna deras sanna mänsklighet och liknande. Vissa afrikanska folk var bara till hälften mänskliga, nordamerikanska indianer var 3/5 mänskliga och liknande.

Teologiska förklaringar

Svarta ättlingar till Kain (Kain och Abel, det första mordet, Kain märkt inför Gud), bär svart hud som ett syndarmärke.

Adams skam syns, han är vit etc…

Svårt med religion: Om nu svarta bara är 3/5 människa, varför missionera? Man missionerar knappast bland boskap… Man måste naturligtvis rädda dem från den lede Fi… Frälsningen ligger i kristet leverne, samt hårt arbete. Endast då kan man nå frälsning, om man råkar vara född hedning.

”Den vite mannens börda”

Den vite mannens börda: Vita har ett ANSVAR att civilisera. Kolonialism: Vita som vuxna, alla andra som barn… Att sprida civilisationens ljus var en helig uppgift, som lättast genomfördes om européer helt tog över områden och ”tog sig an”befolkningen.

Rasism kunde alltså vara ”välvillig”, som vuxen-barn relationen. De är inte onda, bara okunniga. Skyll inte på honom, han är ju hottentott. Denna uppfattning är utan tvekan extremt rasistisk, och negativ mot eventuella icke-vita urbefolkningar, men heller knappast positiva för européerna, som ju verkar ha varit fasligt naiva, eller?

Rasbiologi och rashygien

Inte bara andra rasgrupper, som de kallades, utan även ”vita” (bondkvinna svensk blandtyp, finsk ädling arisk urtyp etc…) . Långa listor ritades upp, där mänskligheten kategoriserades och katalogiserades. Högst upp återfanns naturligtvis just den specifike forskarens rastillhörlighet, oftast då ”den skandinaviske ariern”…

Ordning och reda...

Skillnaden mellan raser allmänt accepterad, tanken genomsyrade hela samhället. Den vetenskapliga rasismen definierades och systematiserades, den stoppades in i en vetenskaplig process och metod. Denna utveckling var primärt svensk, rasbiologin, som denna vetenskap kom att kallas, är i princip en svensk vetenskap. I Sverige grundades det rasbiologiska institutet i Uppsala, styrt av rasbiologen Herman Lundborg. Lundborgs rasbiologi omsattes i praktiken i de rashygieniska projekt där Sverige excellerade. Vårda rasens renhet, utrota icke rasrena element, ofta genom tvångssterilisering. Detta förekom ända fram till 1970-talets början.

"Din näsas bredd säger att du är begiven på att provsmaka plockgodis utan att betala." Typ.

Rasism som politik

Under det tidiga 1900-talet började flera nationer utveckla en tydlig, etnisk nationalism. Denna politiska riktning tar sig som bekant gärna rasistiska uttryck, något som var påtagligt under denna period. I Europa var polemiken framförallt riktad mot judarna, vilka hade utsatts för övergrepp under hundratals år, men vars utsatthet intensifierades ordentligt. Antisemitiska grupperingar fann över allt belägg för en judisk världskonspiration, och hävdade gärna att denna tänkte förslava de vita arierna, till exempel genom att initiera revolutioner (ryska revolutionen och kommunismen skulle vara judiska manövrar). Dessa läror togs av många på så stort allvar att de kom att ligga till grund för politiska partier, inte minst i Tyskland. Mer om detta framöver…


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar