Nedan följer några korta beskrivningar av de under 1700- och 1800-talen framväxande politiska ideologier, vilka fortfarande är dominerande i det politiska spelet.
Liberalism
Uppstod under upplysningen, den franska revolutionen var liberalismens politiska genombrott som ideologi.
Förgrundsgestalter:
Locke, samhällsfilosof, framhärdade alla människors rätt till sina liv, men även alla människors rätt till egendom. Man lägger ned en del av sig själv i sitt arbete, alltså är arbetets resultat en del av en själv, och därför har man oinskränkt rätt till frukterna av detta arbete. Undrar hur Locke såg på ränta eller aktiehandel…
Adam Smith, ekonomisk liberalism, lanserade teorin om ”den osynliga handen” som styr ekonomin. Anses vara en av liberalismens fäder.
Jeremy Bentham, politisk liberalism, kyrkan och staten måste separeras. Ett geni, började college vid 12 års ålder. Tyckte att den utbildade eliten skulle undervisa alla medborgare, för att på så sätt höja deras lycka och därmed gynna nationen.
John Stuart Mill, anses vara skaparen av den moderna liberalismen, stod för så kallad socialliberalism, större statligt engagemang, påtalade även kvinnans rättigheter.
Målgrupp:
Primärt inriktad på en kapitalstark och utbildad medelklass, det vill säga affärsmän och välutbildade borgare.
Huvudteser:
Stark statlig makt hotar individens frihet. Eftersträvar en så liten statsapparat och så få lagar som möjligt.
Staten skall garantera åsikts-, yttrande-, religions- och tryckfrihet genom lagstiftning.
Motstånd mot kungligt envälde, ofta mot monarki över lag.
Makten skall utgå från folket, och nationen skall styras genom folkrepresentation (riksdag).
Endast de bildade eller e med en viss inkomstnivå skall ha rösträtt. Detta sållar agnarna från vetet.
Viktigt att så många som möjligt får en god utbildning.
Fri handel och fri konkurrens leder till materiellt välstånd.
Konservatism
En reaktion mot liberalismen. Ville bevara gamla beprövade mönster, inte utsätta samhället för nya experimentella styrelseskick.
Förgrundsgestalter:
Edmund Burke, menade att samhällets nytta är viktigare än individens, betonar gamla traditioner och privilegier. Påtalar människans förnuft och rationella tänkande. Är inte främmande för reformer, men menar att dessa skall genomföras försiktigt och långsamt. År utbildningsfientlig, så till vida att han inte ser nyttan av allmän utbildning. Det kanske ger folk dumma idéer, som revolution till exempel…
Friedrich Hegel är mån om staten, som han menar är en högre form av familjen, och som skall styra och leda människor.
Målgrupp:
Adelsmän, präster och större markägare kan sägas utgöra det övre skiktet i samhället, och är i princip konservativa. De vill inte ha några förändringar, då dessa utan tvekan kan omkullkasta deras redan upphöjda position.
Den andra gruppen konservativa finner man bland militärer och andra statliga tjänstemän. Även dessa tjänar på ett bevarande av gamla mönster och värderingar.
Även bönder har ofta konservativa åsikter, inte minst då denna grupp gynnas av konservativa makthavare. Glada bönder är lugna bönder, och lugna bönder gör inte revolution…
Huvudteser:
Förändringar får ske, men skall genomföras mycket långsamt. De styrande skall bevara och skydda det som redan finns. Konservera det, helt enkelt.
Står som liberalismens antites, dess motsats. Konservatismen värnar i hög grad om monarkin, kyrkan och försvaret.
I grunden är konservatismen mot allmän och lika rösträtt. Man menade att endast de med utbildning och god ekonomi skulle få rösta. Gärna med ganska höga nivåkrav på dessa kriterier, vilket i princip utesluter de flesta utom adel, präster och de absolut rikaste borgarna.
Konservatismen menar att individen ingår i större sammanhang, och ser gärna en tydlig parallell mellan familjen och staten. Precis som fadern styr i familjen skall kungen styra i staten (glöm inte att dessa idéer lanserades för över 200 år sedan).
Socialism
Uppstod i det industrialiserade samhället, då en tydlig arbetarklass hade formatsFörgrundsgestalter:
Karl Marx, ekonom, gav 1848 ut ”Det kommunistiska Manifestet”, och menade att samhällsutvecklingen gick att påverka utifrån vetenskapliga och ekonomiska idéer. Marx menade att den starkaste drivkraften i ett samhälle var den ekonomiska utvecklingen, uppenbart eller dolt, men allestädes närvarande.
Friedrich Engels, var affärsman och vän med Karl Marx. Han gav 1845 ut ”DE arbetande klassernas situation i England”, och delade samt deltog i utvecklingen av Marx idéer om ständig klasskamp.
Målgrupp:
Den under den här tiden ganska nya arbetarklassen, primärt lokaliserad i de stora städerna, är huvudgruppen, men även utbildade och intellektuella såg en positiv nyordning i socialismen.
Huvudteser:
Tanken är att samhällets orättvisor endast kan undanröjas om man avskaffar privat ägande av fabriker, markområden etc., och i stället inför ett gemensamt ägande, företrädesvis kollektivisering. Syftet med denna process är till slut statens avskaffande.
Ekonomiska krafter, alltså metoder att överleva, formar allt i den mänskliga världen, och då inte bara fysiskt och materiellt. Även tankar, lagar, religion och sociala mönster formas i grunden utifrån ekonomiska mönster.
Under hela historien har det pågått en kamp mellan samhällsklasser, en kamp om ekonomisk överlevnad. Fattiga mot rika. Denna kamp pågår än, och kommer till slut leda till revolution. Efter revolutionen kommer arbetarklassen att styra enväldigt, ett proletariatets diktatur, men detta kommer också att till slut falla och övergå till ett klasslöst och statslöst (enligt socialismen rättvist och fredligt) samhälle.
Nationalism
Uppstod under det sena 1700-talet, men växte och blev stor under 1800-talet. Nationen står högst i denna ideologi, och medborgarna förväntas vara patriotiska och lojala…
Förgrundsgestalter:
Nationalismen har så många grenar att det är svårt att utse några få huvudideologer, men tysken Johann Gottfried von Herder är en av de främsta, då det var han som lanserade den etniska nationalismen, den typ av nationalism som skulle bli den främsta.
Målgrupp:
Alla inom en nations gränser, eller med en gemensam etnicitet eller religiös uppfattning. Nationalismen tilltalar med andra ord folk ur alla samhällsklasser, vilket ’är tämligen unikt i detta sammanhang.
Huvudteser:
Tar sitt avstamp i en tänkt gemenskap inom nationens gränser. Nationalismen hyllar nationen (döh!), kulturen och den gemensamma historien.
Nationalismen menar att genom att likrikta krafterna och minska friktionerna i samhället, skulle detta gynna utvecklingen starkt.
Viss nationalism kopplar samman begreppen nation och folk, och då kan nationalismen ta sig rasistiska och främlingsfientliga uttryck.
Precis som de flesta andra politiska –ismer tar sig nationalismen olika uttryck, många olika varianter figurerar. Den vanligaste, etnisk nationalism, är den största, och har ofta varit synonym med nationalism som helhetsbegrepp. Andra varianter är romantisk, kulturell, religiös och pan- nationalism. Med flera.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar