Upplysningen I: Från religion till förnuft

Hela historien formar nutiden, vissa epoker mer, andra mindre. Vi kan se tydliga lämningar från både medeltiden och antiken. Dock, vårt nuvarande, moderna samhälle, hade aldrig blivit vad det är, om inte den period man kallar upplysningen inträtt. Under denna period formades västerlandet enligt en mall som fortfarande gäller. Upplysningen är omfattande, och inbegriper åtskilliga områden och personligheter. Vi kommer att skrapa på ytan och ta upp de viktigaste sakerna…

Naturvetenskaplig revolution

Utveckling som föregår upplysningen (1500- och 1600-talen):

Ifrågasättande förhållningssätt. Under medeltiden hade religionen (kristendomen) total auktoritet i vetenskapliga sammanhang. Detta förändrades. Observation blev mer och mer viktigt, på bekostnad av gammal, ofta antik, litteratur.

Empirism blir den allt mer populära vetenskapliga grundmetoden (Galileo Galilei, tex). Erfarenhet bakgrund till ny kunskap. John Locke, tabula rasa. Människan föränderlig.

Astronomi tar över astrologi. Astrologi varit mycket populärt fram till 1680-talet. Pseudovetenskap med en hel del ockulta och esoteriska drag. Även alkemi poppis på 1600-talet.

Studier av människokroppen. En underjordisk marknad utvecklades, lik såldes i hemlighet till forskare. Da Vinci tex.

Nya teknologiska upptäckter (teleskop, mikroskop etc).

Den gamla världsbilden ifrågasätts. Mekanisk världsbild introduceras (Gud inte en aktiv part hela tiden).

Historievetenskapen förändras under 1600-talet. Empiriska studier, rudimentär arkeologi (vurm för antiken), man läser Bibeln på ett annat sätt. Erkänner fler källor än Bibeln (antika eller ickekristna, Platons berättelser om Atlantis, tex.), bibelkritik uppstår, flera vetenskapliga rön stämmer inte med Bibeln, skapelseberättelsen ifrågasätts.

Upplysningens gryning

Under 1700-talets början, runt 1720, växer det fram ett underlag för dessa tankar i Europa, mycket i samband med den växande borgarklassen (kaffehusen!). Denna utveckling märks tydligast i de protestantiska delarna av Europa, alltså Nord- och Västeuropa (samt i de kolonier vilka styrdes av framförallt England och Frankrike). Detta innebär inte att det inte fanns några katolska upplysningsideologer, det gjorde det, men upplysningen som rörelse är primärt protestantisk i sitt ideologisk-religiösa ursprung. Frankrike står dock som undantag i detta, då det katolska Frankrike var ett upplysningsideologiskt nav, kring vilket mycket av upplysningskaraktär snurrade. Undantaget som bekräftar regeln, skulle man kunna uttrycka det...

Det sker en popularisering av äldre idéer, dessa blir tillgängliga för alla genom billigare böcker.

Frankrike är det ledande landet, så även utländska (oftast engelska, Newton tex.) tänkares böcker sprids via Frankrike. Utgivarna ständigt i gräl och konflikt med kronan och kyrkan. Dessa kände sin auktoritet hotad, en inte helt obefogad tanke. Ofta gavs böcker ut illegalt. Förbjuden litteratur. Censur!

År 1751 ges Encyklopedin ut i Frankrike, bestående av 29 band. Denna skall innehålla allt mänskligt vetande inom natur, vetenskap, teknik och så vidare. Påtaglig är den stora öppenheten och intresset för andra kulturer och länder, vilket inte var speciellt vanligt annars. Denna encyklopedi följdes av andra encyklopedier i andra länder. Kungen och kyrkan inte roade. Varför? Kunskap är makt…

Borgarklassen börjar i allt högre drag diskutera politik, religion och vetenskap. Deras kunskaper ökar, och likaså deras självmedvetenhet. Det börjar puttra… Borgarklassen börjar bli farlig…

Upplysningstanken

Några tankar/idéer är genomgående under upplysningen. Dessa färgar av sig på allt, politik, vetenskap, moral och så vidare.

Mest framträdande av dessa är förnuftstanken. Denna innebär i korthet att det är genom sitt förnuft och inget annat människan kan nå sann insikt och kunskap. Genom förnuftet blir människan inte bara fri att styra eller åtminstone påverka sin materiella och sociala omvärld, utan även sin andliga värld. Observera här den religiösa närvaron i tänkandet. Religionskritik förekom visserligen, men denna var absolut inte ateistisk, utan snarare försök att på bättre vis förstå och kunna leva enligt guds plan. Om alla människor agerar förnuftigt så blir allt bra.

Ytterligare en tanke är framstegstanken. Denna var en positiv idé om att människan som organism, men även samhällsorganismen, kan utvecklas till något bättre. Utvecklingen sker alltså framåt och uppåt. Tidigare hade man primärt blickat bakåt för att nå stabilitet eller liknande (det var bättre förr…).

Dessa tankar var allmängiltiga, universella. De omfattade alla människor, oavsett klasstillhörighet. Åtminstone menade upplysningsideologerna detta…

Politiska idéer

Flera nya politiska idéer uppstår under denna period, nästan samtliga som reaktion på tidigare feodala eller post-feodala politiska system.

Naturrätten hävdas. Antika rötter. Människan har vissa naturliga rättigheter, vilka skall fastställas juridiskt genom ett samhällsfördrag, dvs. ett kontrakt mellan fursten och folket. Notera att man fortfarande accepterar en furste. Detta kom att förändras, men än så länge såg man inga andra politiska möjligheter.

Samhället styrdes bäst av en monark, en upplyst despot. Det låg i furstens makt, och därmed också i dennes intresse att genomföra gynnsamma reformer, vilka påverkade hela samhället positivt. Dock, frågan ställdes hur ett folk skulle reagera om monarken inte skötte sina uppgifter, bröt mot samhällsfördraget. Två engelska tänkare lade fram varsitt svar på denna fråga:

Hobbes (mer om honom senare) menade att folket alltid måste lyda och finna sig, men att det inte låg i furstens intresse att vara en tyrann…

Locke (också senare) sade att avtalet är villkorligt. Folket får göra uppror mot en tyrann.

Att dessa tankar lades fram av engelsmän är ingen tillfällighet. England var ett tämligen fritt land, då parlamentet avsatt monarken och befäst sin egen makt.

I Frankrike var det annorlunda. Kungen och adeln hade stor makt över hela samhället, och borgarklassen hämmades ständigt av adelns privilegier. I denna mentala miljö utvecklade Voltaire sina idéer. Han liknade samhället vid ett ölglas: längst ned i botten ligger de slemmiga avlagringarna, kriminella, lösdrivare och annat skräp. I mitten har vi själva ölet, gott bra och nyttigt på alla sätt och vis, och högst upp har vi skummet, tunt och substanslöst… Undrar vad han menade!

Ytterligare en viktig filosof med en politisk idé framträder vid denna tid, men hans idéer går stick i stäv med utvecklingstanken och förnuftstanken, nämligen fransmannen Rosseau.

Rosseau menade att kultur var fördärvligt, att det naturliga urtillståndet var att föredra. Han förespråkade känsla framför förnuft, en tanke som antydde 1770-talets förromantik. Vidare påpekade han att samhällsfördraget inte skrevs mellan furste och folk, utan inom folket. Allmänviljan skulle vara avgörande. Det var inte individens röst, utan hela folkets röst som skulle höras (majoritetsstyre). I Rosseaus tankar finner vi med andra ord dels demokratiska tendenser, men också embryot till totalitarism…

Upplysningens politiska idéer kom att bli avgörande för västvärldens samhällsutveckling. Dessa tankar ledde till nya politiska riktningar, reformer och även revolutioner. Man kan utan tvekan säga att vi i dagsläget lever i ett upplysningsprojekt, liksom andra länder med i huvudsak Nord- och Västeuropeisk kultur.

Viktigt är att påpeka att upplysningen inte slog ner som en bomb och sedan inte utvecklades. Tankar omarbetades, kritiserades och förändrades. Generellt kan man se två tidsmässiga tendenser i 1700-talets upplysning.

Ungefär mellan år 1715-1740, under upplysningens första skede, rådde en påtaglig optimism. Utvecklingsoptimistiska idéer dominerade, förnuftet skulle höja mänskligheten och allt skulle bli bra.

Dock, mellan 1740-1789 skedde en förändring. Man såg att allt inte blev som man trodde, och en ökad pessimism spred sig. Man såg mer konflikt i politik och religion, och trots förnuftigt tänkande så utkämpades ändå ett flertal krig… Det hela kulminerade i frankrike 1789. Mer om detta senare…

Nationella skillnader

Upplysningen var kanske inte egentligen en rörelse, utan snarare en serie mindre rörelser och händelser som alla sammanföll ungefär samtidigt, och med hyfsat likartade mål. Dessa var ofta mycket lika varandra, men vissa skillnader kunde skönjas, upplysningen såg olika ut på olika håll.

Fransk upplysning:

Kyrkans plats kritiseras.

Individualisering.

Anti-auktoriti.

Samhällskritik.

Humanism.

Tysk upplysning:

INTE sekulär, utan inom kyrkan. Ofta var prästerna de främsta upplysningsfilosoferna (!).

Kärnan är nyttotanken, utilitarismen.

Svensk upplysning:

Lyckotanken central, allas största möjliga lycka

Intresse för ekonomisk förändring.

Förnuftstro.

Utvecklingstanken, människan och samhället kan utvecklas.

Empirismen som vetenskaplig grund.

Ekonomiintresset var påtagligt i Sverige. Hur skulle hushållningen förbättras? Merkantilism (handeln viktig). Minnet av Karl XIIs utsugning av landet fanns kvar. Sverige hade varit hårt pressat av kriget, nu skissade man på olika möjligheter till ekonomisk förbättring.

Motreaktion

Allt som sker får en reaktion, så även upplysningen. Den stränga förnuftstanken som dominerade under 1700-talet mötte en reaktion från detta sekels slut, men framförallt under den första hälften av det kommande 1800-talet, en reaktion som kom att kallas romantiken. Under denna period blev känslan åtskilligt viktigare än förnuftet, och vetenskapen sågs inte längre som lösningen på allt, utan folk började vända sig mot andra saker för att nå klarhet. Det är under dessa tidevarv som den europeiska esoterikan tar ett språng framåt. Seanser, magi och hemliga sällskap (frimurare, rosencreutzare och illuminati, till exempel… och satanister!) av olika slag växte fram, några av dem med ett ursprung i upplysningstanken, men som snabbt förändrades till mer dunkla, hemliga läror. Deras roll kan ha varit obetydlig, eller, som många menar, avgörande för Europas och världens fortsatta utveckling. Dessa gruppers existens och inflytande är än i dag osäker, varför grupperna ofta figurerar i allehanda konspirationsteorier, av större eller mindre dignitet. Det enda man kan veta säkert i dessa sammanhang är att ingenting är säkert… Mycket kan sägas om detta, men det lämnar vi därhän, för den nyfikne att rota vidare i, efter eget intresse.

S A T O R

A R E P O

T E N E T

O P E R A

R O T A S

Och så vidare…