onsdag 9 november 2011

Handel under medeltiden



Vad bygger handel på? Varor efterfrågas: Allt som inte finns att tillgå i närområdet, dvs tyger, matvaror, metaller, lyxvaror etc.

Många faror (rövare, skeppsbrott).

Höga tullar.

Därav höga priser, och därmed stor profit.

Handelsmän slår ihop sig i förbund: Delad risk är mindre risk, tillsammans köpa skydd etc.

Do a bit of shopping...

Europas handelscentrum:

Norditalien (Venedig och Genua)

Flandern

Hanseområdet (kanske mest intressant för oss i Sverige)

Flandern:

Textilier (ylle)

Ull från England

Stor efterfrågan- Vissa familjer blev extremt rika…

Venedig:

Bra geografiskt, tillgång både till Medelhavet och de transalpinska lederna. Bra knytpunkt. Primärvaror var egenproducerat salt (från lagunen), samt kryddor, tyger och slavar från orienten och Nordafrika.Venedig tog kontroll över flera stora handelsplatser runt Medelhavet. Ofta köptes ensamrätt att bedriva handel med främmande makter, vilket alltså utestängde andra européer att handla med dessa. Detta ledde till regelrätta handelskrig, där den största konkurrenten var…

…Genua:

Handelsmännen från Genua sysslade med samma varor som de från Venedig, vilket naturligtvis ledde till gräl. Även Genua köpte ensamrätt i flera viktiga hamnstäder runt Medelhavet (Främst de västra delarna. Venetianarna höll sig främst österut.) Fiendskapen mellan dessa två städer legendarisk, och de missade aldrig ett tillfälle att sabotera för den andre…

Hansan:

Hansan utgjordes till en början av ett handelsförbund centrerat kring ett antal tyska städer, med Lübeck i spetsen. Från mitten av 1100-talet expanderade förbundet till att innefatta omkring 200 städer kring Östersjön och Nordsjön. Runt 70 av dessa städer var aktiva i Hansans styrelse, och utövade därmed politisk makt inte bara över förbundet, utan ofta över de länder där Hansan var representerad.

Hansan lade sig ofta i nationell och internationell politik, för att säkra och stärka sin ställning. De såg ogärna att något enskilt land växte sig för starkt, då detta kunde leda till inskränkningar på Hansans privilegier. Följaktligen stödde de ofta den näst starkaste parten i olika konflikter, för att utjämna oddsen en smula. Danmark, som var en stark handelsmakt på den tiden, ogillade Hansans inflytande och bildade därför tillsammans med Sverige och Norge Kalmarunionen i ett försök att knäcka ryggen på de tyska handelsfurstarna. Under hela medeltiden pågick maktspelet mellan Hansan och olika kungar.

Bortsett från politiska problem, var Östersjön på den tiden ett mycket farligt område, fullkomligt infekterat av sjörövare. För att skydda sig mot dessa köpte och utrustade Hansan krigsskepp och legoknektar för att skydda sina intressen. Samtidigt sponsrade de kungar och makthavare på olika sätt, i utbyte mot vissa privilegier, typ skattelättnader och tullbefrielse.

Hansans viktigaste handelsvarorna var salt, torkad fisk, spannmål, timmer, järn, bärnsten och pälsar från Norden, samt ylletyger, vin och kryddor från Västeuropa.

Det nordeuropeiska hansenätet hade god kontakt med de sydeuropeiska handelsstäderna, vilket kom att innebära en kommersiell revolution i Europa. Det gamla feodala självhushållet kom att ersättas av ett marknadsekonomiskt penninghushåll.

Pengar, mynt, blir viktiga. Tidigare framförallt byteshandel, men mynt gör det enklare.

Växlar, krediter och banker följer i myntens spår, allt för att underlätta, och minska de reella farorna (pirater! Rövare!), kring överföringen av summor från en köpare till en säljare. Tidigare hade dessa uppgifter legat hos judarna (ingen god kristen sysslade med pengahantering, och räntor sågs som ett brott mot Gud), men då det var ytterst lukrativt började även kristna syssla med finanser.

Tillgången på nya varor ökar, maten förändras (kryddor!), och levnadsstandarden höjs rent generellt. Givetvis mer för vissa. Fattiga har det tråkigt jämt… Dock, i och med den medeltida handelsrevolutionen gavs tusentals människor med tämligen påvra liv möjligheten att förbättra sin situation.

Den tidigare nästan helt jordbruksdominerade ekonomin i Europa fick större och större inslag av urban ekonomi. Städerna blir avsevärt mer viktiga än tidigare, och så även de som bodde i dessa, borgarna.

Den nya, rika, borgarklassen blev intressant för olika furstar, och de blev en viktig bricka i maktspelen runt om i Europa. Handel, som ju borgarna ägnade sig åt, genererade rikedomar, som för kungen innebar möjligheter till större skatteintäkter. Med mer pengar kunde kungen öka, förstärka och centralisera sin makt. Därmed ändrades den tidigare, feodala maktalliansen kung + adel till kung + rika borgare.

Stålar!

Ytterligare en effekt bestod i den ökade kontakten med orienten och de kulturer som fanns där. Detta medförde olika saker, antingen avgörande stora saker (krut och vetenskap), till kanske mer diskreta, men ändå märkbara innovationer, som bestick och servietter (de senare blev mycket populära, nu kunde man använda dessa i stället för att torka av sina flottiga fingrar på någon hund som låg och sov under matbordet. Gott bordsskick var ännu inte uppfunnet.). Handeln berikade med andra ord samhället på nästan samtliga plan.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar