tisdag 15 november 2011

Digerdöden

Ett skepp kommer lastat…

Pesten, digerdöden, den svarta döden, Guds straffdom och så vidare dök upp först i Sydostasien på 1340-talet. Den spred sig via sidenvägen västerut.

Under belägringen av Kaffa på Krim började Khan Janibegs tatararmé minska. Folk dog av en mystisk sjukdom. Detta var i slutet av år 1346. Tatarerna började kasta sina döda över Kaffas murar med katapulter. Biologisk krigsföring känt redan då. Snabbt insjuknade stora delar av stadens befolkning. Några handelsmän från Genua försökte fly undan sjukdomen i sina fartyg, men förde då bara smittan vidare till Europa…

Tidigt år 1347 nådde det besmittade skeppet Genua i Italien. Sedan spreds sjukdomen i tur och ordning till Frankrike, Spanien, Storbritannien och Tyskland, för att år 1349 nå Norge, och året därpå, år 1350, Sverige.

Black Death European Tour...

Sjukdomen

Pest orsakas av bakterien Yersinia Pestis. Dock antyder nya rön att det kan ha rört sig om flera sjukdomar. Krönikor berättar hur offren blödde ur kroppsöppningar och genom huden, vilket antyder ebola eller en liknande sjukdom. Att fåglarna dog i Kairo innan människorna fick pesten skulle kunna antyda en aggressiv influensa…

Pesten kom i tre olika varianter: Böldpest (dödlighet cirka 50%), lungpest (dödlighet 100%) och blodpest (dödlighet 100%). Symtomen kunde variera, men oftast drabbades offret av inflammerade lymfkörtlar, bölder fyllda med var och blod, kräkningar, diarré, hög feber och yrsel. Sedan dog man. Mest smittsam var lungpest. Detta var när blodpest först drabbade luftvägarna, vilket framkallade våldsam hosta, vilken i sin tur innebar ytterligare smittspridning.

En gammal teori var att pesten spreds av råttor, men denna teori betvivlas av många idag. Pesten rörde sig helt enkelt snabbare än vad råttor klarar av (runt åtta kilometer per dygn), vilket innebär att de främsta smittspridarna troligen var människor. Eventuellt spreds smittan genom luften, från människa till människa, men även ibland mellan människa och djur. Sjukdomen hade tre dagars inkubationstid. Detta innebar att under tre dagar kunde man gå runt och vara smittad och smitta andra, utan att känna sig sjuk. Sjuk blev man först på fjärde dagen, men då gick det i regel snabbt, man dog inom runt ett eller ett par dygn. Vissa klarade upp till fem dygn. Grattis säger vi till dem! Med andra ord, från att en pestsmittad kom till en stad, till att halva stadens befolkning var utplånad, kunde det ta tre dagar …

Lycka till...

Vilka drabbades?

Det är lätt att tro att pesten främst drabbade vissa befolkningsgrupper, till exempel de tätt boende borgarna. Så var inte fallet. Alla, även de på landsbygden drabbades mycket hårt.

God hygien eller välnärdhet utgjorde inget skydd, varför de rika drabbades lika hårt som de fattiga. Många rika hade dock ekonomin att fly undan pesten, vilket kan ha hjälpt i vissa fall. Eller bara spritt smittan ytterligare … Vissa områden klarade sig av någon anledning bättre: Böhmen, Polen och Valakiet drabbades, men inte speciellt hårt, bara typ var tionde dog. Detta gällde även staden Milano. Hur detta kom sig vet man ännu inte. Det kan ha att göra med att fler i dessa regioner har blodgrupp 0- än vanligt, och detta innebär högre motståndskraft. Detta är dock bara en teori.

Totalt räknar man med att runt en tredjedel av Europas befolkning dog, fler på vissa platser, färre på vissa. Norge drabbades exempelvis fruktansvärt hårt, ungefär hälften av alla människor dog. Man menade att döden kom med en kratta och en kvast. Krattade han staden klarade sig några, men sopade han… I den muslimska världen vet man inte hur många som dog, men troligen försvann ungefär lika stor del av befolkningen som i Europa. Detsamma gäller Asien, men här är det svårt att hitta tillförlitliga uppgifter.


Samtida orsaksförklaringar

Medeltidens människor anade olika orsaker till pestens härjningar: De flesta gick på kyrkans linje, att det var Guds straff för alltför syndigt leverne. Denna teori eldades på av prästerskapet, och kyrkan utnyttjade till en början situationen. Folk uppmanades donera pengar till kyrkan i tron om att de då skulle klara sig. Man kunde betala för att prästerna skulle hålla speciella förböner för en och liknande. Hjälpte inte så bra direkt… Andra hade en ”vetenskaplig” förklaring, att planeterna Mars och Jupiter i konjunktion bildade miasma (gaser) i den Indiska oceanen, vilka orsakade pesten. Idén att dålig lukt kunde orsaka sjukdomar fanns kvar ända in på 1800-talet! Andra beskyllde judarna för att förgifta brunnar och vattendrag och på så vis sprida sjukdomen. Detta ledde till ökade förföljelser av judarna, vilka naturligtvis drabbades av pesten lika hårt som alla andra…


Försök att häva smittan

Något botemedel finns inte. Ändå försökte speciella pestdoktorer med olika knep häva sjukdomen. Man försökte bränna olika örter, man åderlät de sjuka, gav de olika mediciner, men till föga nytta. Eld sågs som renande (renar luften, miasmatanken igen), och vissa omgav sina hus med eldar. Detta funkade i viss mån, men framförallt på grund av den isolering det innebar. De flesta var hänvisade till att vänta och be…

Det visade sig att när en stad drabbades, rasade pesten i 40 dagar, för att sedan ebba ut. Detta medförde att man började stänga drabbade städer helt, ingen fick komma in och ingen fick komma ut. Än i dag kallar vi isolering av sjuka för karantän, från det franska ordet för 40, quarante.

Scrubs på medeltiden...


Andra effekter av pesten

Massdöden orsakad av pesten hade även andra effekter: Flera byar och gårdar tömdes på folk, med följden att åkermark blev ledig. Bönder som överlevde odlade bara på de bra åkrarna, de andra användes som betesmarker. Köttkonsumtionen gick därmed upp i och med Digerdöden.

Produktionen av matvaror minskade, varför de överlevande bönderna kunde ta mer betalt för sina varor, och därmed stärkte sin position. Samtidigt minskade även köparnas antal, så i vissa regioner blev bönderna snarare fattigare. Dock, generellt blev bondeståndet starkare, och började kräva sin rätt. Många bondeuppror följde i Digerdödens spår.

Kyrkan var ingen hjälp, vilket innebar att många började tvivla på den kyrkliga makten. Prästerna hade lovat mycket de inte kunde hålla, och de, som var guds tjänare, dog de också. Denna förtroendeknäck försvagade kyrkan kraftigt, och var indirekt en av orsakerna till reformationen som genomfördes på 1500-talet.

Även konsten förändrades. Plötsligt började målare och skulptörer fylla sina verk med dödskallar och lik. Sånger skrevs om död snarare än om kärlek. Döden hade gripit tag om människans psyke på ett vis som aldrig tidigare. Det blev till och med trendigt att omgärda sig med symboler för död. Pesten var total och allomfattande, döden lurade överallt.

Goth!


Pestpaus, sen på igen och igen och igen…

År 1351 avtog epidemin. Då hade mellan en tredjedel och hälften av de olika europeiska ländernas befolkning dött. Vissa länder drabbades mer, andra mindre. Även den muslimska världen drabbades mycket hårt: Kairo, en av dåtidens största städer, blev av med halva sin befolkning på bara några dagar. Så många dog att man inte hann begrava alla i tid (muslimsk sed), utan ruttnande lik låg kvar i husen och på gatorna under lång tid, vilket naturligtvis ledde till att fler sjukdomar spreds… Dock, efter denna våg av död, följde flera nya pestepidemier, dock alltid med avtagande styrka. Den Svarta Döden återkom år 1361, 1369, 1375, 1379, 1389, 1400, 1405, 1413, 1420, 1427, 1433, 1438, 1457, 1463, 1467, 1471, 1479, 1485 Och så vidare…

Läkarna sökte efter nya botemedel, och märkte snart att folk som haft den svagare sjukdomen kokoppor inte drabbades, de hade blivit immuna. Av arabiska läkare lärde man sig en tidig form av vaccination. Denna började användas, men kunskapen spreds långsamt. Kyrkan var länge motståndare till denna metod, då den uppfunnits av icke-kristna, men fler och fler läkare trotsade kyrkans förbud och började praktisera metoden, med stora framgångar. Sjukdomen fanns kvar, men svagare. Så sent som i mitten av 1900-talet (!) ansågs den Svarta Döden slutligen utrotad!

Men… För bara några år sedan upptäcktes sjukdomsfall i både Indien och Afrika, där de sjuka drabbats av Yersinia Pestis

Favorit i repris?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar