Arabisk expansion

Persien och Östrom

Mellanöstern delades under 600-talet upp i två stora riken: Byzantinska riket (gamla östrom) med Konstantinopel som huvudstad och grekiska rötter och det Sassanidiska persiska imperiet. Dessa två imperier skilde sig kulturellt och religöst åt. I Byzantinska hade man en kristen tradition (Konstantin förste kristne kejsare, gjorde kristendomen till romersk statsreligion) medan det persiska riket ägnade sig åt Zoroastrism (persisk inhemsk religion). Bägge dessa riken var stora, men hade försvagats under lång tid, och i och med detta lyckas muslimerna tillförskaffa sig ett välde som kom att sträcka sig från Indien i öster ner till Atlanten. Dessa erövringar gav de redan i handel framstående araberna viktiga handelsstäder som gjorde att de kom att total dominera handeln mellan öst och väst.

Arabien före Muhammed:

Utpräglat stamsamhälle, familjen och ätten betydde allt, ingen centralmakt

Gemensamma faktorer var dock språket, arabiska, samt religionen, en dyrkan av olika andar, förfäder och även djinner, som var underställda en samling gudar av olika karaktär. Kaban i Mecka en helig plats, enligt legenden byggd av Abraham, med en svart sten (meteorit) samt full av olika gudabilder.

Oroligt område, Arabien inträngt mellan Östrom och Persien. De olika stammarna, beduinfolk, utkämpade ständigt småkrig och fejder. Plundring en del av ekonomin. De mäktigare ätterna och stammarna härskade från olika städer, och styrde över handeln.

Muhammed

Med handeln kom naturligtvis inflytande utifrån, inte minst från judar och kristna, vilket utan tvekan påverkade Muhammed (570-632), som bildade en ny religion, islam.

Muhammad lär ut sin nya religion. Coolt med flammor.

Islam annorlunda mot tidigare religioner, primärt då den är monoteistisk. Dessutom har religionen ett starkt socialt budskap, man skall bry sig om alla människor, inte bara de i ens egen stam eller familj. Alla är lika inför Gud. Dessa budskap leder till att Muhammed får fiender, tvingas fly, men återvänder sedan med stora mängder anhängare och tar över i Mecka. Islam blev den nya religionen, och expanderade mycket snabbt, vilket gav Muhammed en stor politisk makt vid sidan av den religiösa. När Muhammed dog uppstod ett maktvakuum, religionen delades i två grenar, Sunni och Shia, vilka än i dag inte är sams.

Samhällshierarkier

Efter Muhammeds död behövdes en ställföreträdare, alltså någon som representerade Profetens ideal. Denna person fick titeln Kalif. Kalifen var politisk samt andlig ledare för hela det muslimska väldet men var inte själv en profet, alltså någon med direkt kontakt med gud. Kalifen var den högste ledaren och styrde tillsammans med sin administration hela riket. Självklart var det svårt för han att kontrollera ett rike som det tog över 5 månader att korsa. Så med ett rike i samma proportion som det romerska imperiet, gällde det att ha god administration för att kunna styra över detta enorma välde. Araberna använde sig utav en form av ämbetsmän emir som hade till uppgift att hålla ordningen i sitt kalifat (stat). Denna administrationsmodell lånade araberna från sina underkuvade imperier. Emiren hade till uppgift att upprätthålla ordning, hålla i en arme och samla in skatter till kalifen. Andra organisatoriska uppgifter som fanns, lät man den redan existerande administrationen bibehålla under uppsyn.

Många av Kalifens kalifat som styrdes av emirerna var mer eller mindre självständiga stater. Trots detta så fanns det ett hierarkiskt system där Kalifen var den högste ledaren, till detta kast tillhörde även hans hov och ämbetsmän och övrig befolkning (muslimska handelsmän och beduiner). Efter detta första kast räknades de erövrade folken som konverterat till Islam. Dessa assimilerades med sina erövrare genom gifte osv. Till det tredje kastet hörde de folk från de erövrade länderna som inte konverterat till Islam (kristna, judar, zoroaster). Dessa tilläts utöva sin religion och kultur utan någon inblandning av araberna. Men behövde betala lite högre skatter. Araberna var väldigt accepterande till en början när det kom till andra kulturer. Och det var inte ovanligt att man utnyttjade den kompetens som den ”tredje klassen” innehade och gav viktiga poster till välutbildade ur dessa skikt.

Slavar

Araberna använde sig utav slavar, men hade sedan islam infördes en mer human syn och behandling av slavarna. En slav kunde be om sin frihet eller få en chans att köpa sin frihet.

Olika typer av slavar var olika populära. Eunuckerna det vill säga kastrerade män var väldigt populära och kunde kosta dubbel så mycket som en ”vanlig” slav. Slavarna samlades in av professionella slavjägare, och såldes på slavmarknader, vilka fanns kvar i den muslimska världen ända in på 1800-talet. Tyvärr är ekonomisk vinning ibland en starkare drivkraft än medmänsklighet…

Muslimsk expansion

Dock, den muslimska expansionen fortsatte under Muhammeds efterträdare, Kaliferna av Umajjadernas ätt, Sunnimuslimer. Dessa härskare flyttade den muslimska världens centrum från Arabien till Damaskus i Syrien.

Under Umajjadernas styre erövrades större områden, vilket påverkade den tidigare väldigt arabiska kulturen mycket. Intryck kom från andra folk i Västasien och Byzans, vilket ledde till att de gamla beduinidealen, vilka redan fått sig en knäck av Islam, nu förbleknade ännu mer. Den muslimska kulturen blev en världskultur, och i och med detta oerhört rik.

Dock, Umajjaderna avsattes på 700-talet av Abbasiderna, vilka tillhörde den shiitiska riktningen. Dessa flyttade rikets centrum igen, denna gång till Bagdad, där den muslimska kulturen blev starkt påverkad av den persiska. Bagdad kom att bli en av dåtida världens främsta städer, och åtnjöt en nästan mytisk glansperiod, återgiven inte minst i sagosamlingen "Tusen och en natt".

Expansionen fortsatte, både österut och västerut. Emellertid hindrades den i nordöst av det Byzantinska riket, men i nordväst var det fritt fram.

Således erövrades större delen av Iberiska halvön, och de muslimska härarna började kasta blickarna norrut, mot frankernas rike…

…Men där tog det stopp! I Poitiers, år 732, åkte araberna på dyngstryk av frankerna under Karl Martells befäl. Detta stoppade deras erövringar i Europa, men de var nog ändå ganska nöjda med det jätterike de redan hade…

Ganska snart började riket knaka i fogarna, kalifatet i Bagdad fick konkurrens av andra kalifat, och splittringen var ett faktum. Dock, språket, religionen och olika kulturella huvuddrag fanns kvar, vilket fortfarande är en gemensam faktor i den muslimska världen.

Stort skall det vara!

Handel

Redan innan den muslimska expansionen hade araberna en viktig roll i handeln. Men i och med deras landerövringar fick de tillgång till nyckelpositioner

Som gjorde att de kontrollerade viktiga handelstäder och på så sätt kunde kontrollera handeln mellan väst och öst.

De introducerade användningen av dagens check, som fungerade på ungefär samma sätt. Man delade på kostnader under riskfyllda handelsrutter, genom att köpmän kunde köpa in sig på en last. På detta sätt delade man på förlusterna ifall något skulle gå snett.

Kryddor, porslin och sidentyg hämtades från Kina i utbyte mot varor som glas, guld, silver och grövre textiler. Andra varor som fraktades var hästar, elefanter och andra exotiska djur. Slavar med olika specialiteter så som lärare, läkare osv. köptes och såldes vidare.

En biprodukt av handeln mellan olika kontinenter var spridningen av olika nyttogrödor. Från Indien spred muslimerna bomull och sockerrör. Från Kina fick vi riset till mellanöstern. Spanien fick sina citrusplantor via detta sätt från Asien och Indien.

Kvinnornas situation

Under Muhammeds livstid, så stärktes kvinnans ställning. Innan enandet av stammarna (Umma) hade kvinnan igen rättssäkerhet. Detta innebar att flickbebisar kunde sättas ut och mördas utan några som helst repressalier. Kvinnor kunde säljas till giftermål, kvinnor fick inte färdas/resa ensamma osv. Med Koranen stärktes kvinnans ställning. Hon fick bland annat rätt till arv (en dotter skulle ärva hälften av det som hennes bror/bröder fick ärva), hon kunde vara aktiv inom politiken (Aisha, en av profetens fruar, var väldigt politiskt aktiv) och fick resa samt äga mark. En del menar att Koranen under den första delen av Umajjadernas regeringstid ansåg att kvinnan och mannen var jämlika.(kvinnan som moder till kommande muslimer var lika viktig som männen.) Så därför var det viktigt att kvinnor deltog i religiösa ceremonier och fick kunskap om den rätta läran. För att kunna göra detta var det därför viktigt att även kvinnor fick tillgång till utbildning.

Giftermål precis som i Europa giftes kvinnorna bort tidigt. Kvinnorna var runt tolv och deras blivande makar tio till femton år äldre. Att man hade dessa tidiga giftermål berodde på att säkra många barn (hög barnadödlighet). Kvinnans arbetsområde bestämdes utifrån mannens sociala position. En bondfru skulle hjälpa mannen ute på fältet. Köpmannafrun hjälpte till med handeln, medan en högreståndsfru skulle övervaka slavarna/hembiträdena och sköta/organisera hemmet.

Precis som inom den judiska traditionen kunde man, både män och kvinnor, under vissa förutsättningar, begära skilsmässa.

Skolväsendet

I muslimska Cordoba fanns 400. 000 böcker och 27 gratis skolor (Madras), jämför detta med 600 böcker i biblioteket i Saint-Gall, vilket var kristet område.

Muslimerna översatte verk från de erövrade länderna till Arabiska. Förbättrade den kinesiska papperstekniken. Letade aktivt efter ny teknik och var väldigt nyfikna på andra kulturers seder och bruk.

Memorering första formen av undervisning. En elev förväntades kunna memorera hela koranen vid 7-8 års ålder. Men det var inte bara utantill kunskapen som värderades, utan efter att eleven lärt sig koranen utantill, gällde det för denne att kunna argumentera och återge texten och olika sätt att tolka den. Kunskap värderades högt då den sanna kunskapen per automatik skulle ge goda muslimer. Därför skulle alla ges chansen att studera. Rika köpmän och aristokratin gav fattiga studenter stipendium så att de hade råd att studera, vidare så kunde de betala en lärare för att bedriva skolverksamhet bland fattiga.

All denna kunskapssökande gav upphov till många moderna vetenskaper, så som apotekare, astronomi, medicin, algebra osv. Eftersom Koranen var den första boken som alla muslimska studenter lärde sig, blev en av effekterna att det arabiska språket kom att spridas över hela det muslimska imperiet. Vilket resulterade i att köpmän från Nordafrika kunde konversera med folk från indiska och spanska trakter obehindrat. Muslimerna var ju som sagt väldigt toleranta när det kom till andra kulturer och brukade inte tvinga på sin religion eller kultur, men ett av kraven de ställde till de nya rikena, var att arabiskan skulle bli det officiella språket. Alla tre religionerna hade tillgång till skolorna.

Kultur och vetenskap

Den arabiska kulturen var en livfull och nyfiken kultur. Man sög åt sig intryck och kunskaper från andra och fogade in dessa i sin egen kultursfär.

Vetenskap högt i kurs, de grekiska filosoferna, vilka många glömdes i Europa, bevarades i det muslimska väldet, för att sedan, vi araberna återintroduceras i Europa. Inom medicin var de muslimska läkarna mycket framstående. De första moderna sjukhusen anlades under denna period. Olika sjukhussalar för kvinnor och män, samt olika avdelningar för febersjuka, folk som skulle opereras och för folk som precis genomgått kirurgiska ingrepp. Ögonsjukdomar var ett område som de arabiska läkarna var väldigt duktiga på. De kunde tillexempel operera ögonstarr genom att använda sig utav ett rör och suga ut vätskan som samlats.

Ögonoperation. Gosigt.

På sjukhusen jobbade personal från båda kön, och precis som dagens sjukhus fanns det andakts rum, apotek, restauranger, bibliotek samt gästrum för anhöriga. Man anrättade även speciella sjukhus för spetälska, psykiskt sjuka samt blinda. Man började även i slutet på 800-talet använda sig utav sprit som ett antiseptisktmedel tackvare en läkare vid namn Al-Razi som även kom på att man kunde sy ihop sår med tunna trådar gjorda av djurtarmar. Al-Razi lämnade efter sig en mängd behandlingstekniker och utrustning som används än idag, tex: provrör och bägare. Delade in sina experiment och undersökningar i tre huvudgrupper som används än idag: Djurriket, växtriket mineralriket. Han var den första att öppet kräva läkarlicenser för att få bukt med kvacksalvare. Han ansåg också att det var viktigt att det fanns ett personligt förtroende mellan läkare och patient för att kunna förstå sjukdomsbakgrunden. En annan läkare som satt spår i den moderna läkarmedicinen var Ibn Sina. Vid sexton års ålder var han färdig jurist, för att sedan vid arton år vara en beryktad och aktad läkare. Han skrev en massa böcker. Hans viktigaste verk kom dock att bli medicinens kanon, där han samlade hela sin samtids medicinska vetande (grekiskt, syriskt, indiskt, judiskt och kinesiskt). I detta verk beskriver han bland annat bröstcancer och hur det viktigaste vid cancer är att upptäcka den tidigt samt att ta bort all sjukvävnad, något som gäller en idag. Vidare beskrev han magsår, gulsot och han hade teorier kring spridning av sjukdomar via olika spår den sjuke lämnar efter sig (bakterier). Medicinens kanon kom att användas fram till 1800-talet och var ett standardverk för medicin studier.

Även i andra vetenskaper excellerade muslimerna:

Kemin (arabiska al-kimiya) innebar kunnande om alkemi, laborationer, al-kohol etc. Systematisk framställning av mediciner. Precis som idag var det staten som hade kontroll på apoteken och man var tvungen att genomgå utbildning samt ha licens för att få arbeta på apoteken. Djurförsök/ testade mediciner på djur innan man gav till människor.

Metallurgi innebar framställning och hanterandet av stål (inte minst i Toledo), rening av guld etc.

Matematikerna medförde algebra, geometri, nollan (som de lånat av indierna), de arabiska siffrorna kom så småningom att ersätta de romerska.

Arkitektur- badhus, al-Hambra i Spanien, vattenkylda salar, valv och kupoler etc. Vatten drogs in i husen, dels i dekorationssyften fontäner osv, men också av hygieniska skäl, rinnande vatten i husen.

Astronomi och astrologi- stjärnkartor. Redan på 1000-talet utgick arabiska astronomer från att jorden var rund, något som senare lade grunden för Kopernikus och Kepler och deras forskning. Det astronomiska kunnandet utnyttjades inom navigeringskonsten, och muslimska lotsar och geografer ansågs vara bland de bästa.

Litteratur, främst poesi, ibland till kvinnans och vinets(!) lov etc.

Och så vidare…