Om Gustaf Wasas mandom sades det att…
Visst, det dog en del judar under WWII, men inte som det beskrivs nu. Auschwitz var ett läger för tyfussjuka och anorektiker…
Saddam Hussein låg bakom attacken mot World Trade center i NY 11/9 2001…
Columbus upptäckte Amerika…
Skandinaverna härstammar från arierna, vilka i sin tur var ättlingar till atlantiderna från den sjunkna kontinenten Atlantis…
Varför läser man historia?
Standardsvaret brukar vara: ”genom att känna forntiden kan vi förstå nutiden”, vilket är ett ganska bra svar. Historia användes och används i politiska syften, man luras och manipulerar med hjälp av historien. Exempel? Se ovan!
Hur kan vi veta allt det här?
Det kan vi, ur ett filosofiskt perspektiv, inte. Vi kan basera vissa fakta på arkeologiska fynd och nedtecknade källor, men vi kan aldrig veta säkert vad som hände. Källor kan vara mindre tillförlitliga etc. Dock, vi kan göra antaganden vilkas möjlighet är stor och verkar trolig. Detta är en stor del av ämnet historia.
Vilka skriver historien?
De som har ett intresse av att ett skeende blir ihågkommet. Därför kan vi mer om kungar och krig än om enstaka individer av folket. Dessa hade helt enkelt sällan tid eller behov av att bevara sin historia.
Vilka typer av historia finns det, och vad utmärker dem?
Politisk-, social- och ekonomisk historia brukar anges som de stora ”traditionerna”, naturligtvis med ett enormt antal undergrupper, krigshistoria, kvinnohistoria och medicinalhistoria till exempel. Målet med den här kursen är att peta lite i flera olika varianter, allt efter nödvändighet och intresse. Min plan är att kursen skall se ut enligt följande, ungefär:
Historia 1B med Olle Linton: Kort kursbeskrivning
Moment 1: Inledning och antiken
Vad är Historia? - Historieskrivning, tendenser, olika typer av historia, källor och källkritik
Människans gryning och de första samhällena – Stenåldern, förutsättningar för samhällsbildning, yrken,
Egypten - Nilen och dess betydelse, statsskick, religion, dödstro, hieroglyfer.
Grekland I & II - Ekonomi, grekisk kulturell spridning, demokratins födelse, kvinnans situation, vetenskap, religion, nöjen, hellenismen.
Rom I & II - Krigsmakten, teknologi, republiken och kejsardömet, slavarnas situation, nöjen, religion.
Barbarerna – Perser, germaner och kelter, korta presentationer av dessa kulturer och deras relation till Rom.
Examination - Momentet avslutas med ett skriftligt prov tillsammans med medeltiden.
Moment 2: Medeltiden
Medeltiden, en kort generell översikt - Myt och sanning om medeltiden, kronologisk indelning, kulturell och ekonomisk nedgång, kyrkans framväxt och etablering, gemene mans situation.
Den muslimska expansionen – Arabien före islam, Muhammed, muslimsk expansion, kultur, vetenskap.
Karl den store och Karolingerriket – Om namn och titlar, frankerna och deras ledare, Karl den store, feodalismens grund, maktkamp, riket delas och försvagas.
Norden – Vikingatiden och det förkristna Skandinavien, vikingen i sentida historieskrivning, vikingen i politisk propaganda.
Feodalismen – Feodalismens grunder och förutsättningar, privilegiesystemet, skattesystemet.
Ståndsamhället – Kort översikt, sedan djupare presentation av riddarväsendet, handeln under medeltiden och böndernas liv. I detta delmoment ingår även lite om nöjen och mode under medeltiden.
Digerdöden – Allt har ett slut, och för många under medeltiden var slutet detsamma som pesten. Därför avslutas även detta moment med en översiktlig redogörelse av denna pandemi, med vissa jämförelser med dagsläget.
Examination – Momentet avslutas med ett skriftligt prov tillsammans med antiken.
Moment 3: Tidigmodern tid
Vetenskap och världssyn – Uppkomsten av våra moderna vetenskaper, synen på Jorden, människan, naturen och universum.
Östrom och det Osmanska riket – En presentation av två stormakter, politik, ekonomi och kultur. Dessutom en liten avstickare till Valakiet och en av dess mest illustra härskare.
Europeisk expansion – Den tidiga europeiska kolonialismen och dess förutsättningar.
Reformationen – Religiös splittring i Europa och dess politiska konsekvenser, Luthers idéer, Kurians reaktion, religiösa motsättningar leder till krig (exempel: Nederländerna).
Häxprocesserna – Översikt om häxhysterin i Europa och Nordamerika, orsaker, konsekvenser och paralleller med vår egen tid.
Fler lektioner kan tillkomma.
Examination – Moment 3, 4 och 5 avslutas med ett gemensamt skriftligt prov.
Moment 4: Sveriges framväxt och stormaktstiden
Gustav Wasa och det moderna Sveriges bildande – Kalmarunionen, Danskt styre, Wasas uppror, Wasa moderniserar Sverige, Wasasönerna har svårt att hålla sams.
Stormaktstiden – Det 30-åriga kriget, strategi och vapenteknologi, livet hemma, svenska försök att bilda kolonier, personporträtt av Kristina och Karl XII, frihetstiden.
Examination – Momentet examineras enligt ovan.
Moment 5: Upplysning och revolution
Från religion till förnuft – Den naturvetenskapliga revolutionen, den tidiga upplysningen, upplysningens grundtankar, politiska idéer.
Upplysningsfilosofer, nationella skillnader och motreaktioner – Hobbes, Locke, Voltaire, Rosseau, skillnader mellan olika länder, den tidiga romantiken och dess esoteriska strömningar.
Den amerikanska revolutionen – Bakgrund, förlopp och resultat.
Den franska revolutionen – Bakgrund, förlopp och resultat, rollspelsövning.
Examination – Momentet examineras enligt ovan.
Moment 6: Industrialismen och det nya samhället
Industrialismen – Moderniseringsprocessen och dess förutsättningar, teknologiska landvinningar, jordbruksomställningen, arbetarnas situation, nationella skillnader i industrialiseringsprocessen.
Kvinnohistoria – Kvinnoroller genom tiderna, kvinnan i de olika samhällsklasserna, kvinnan som organism, kvinnlig sexualitet, jämställdhet?
Klassamhället – Klassamhälle i stället för ståndsamhälle, överklass, medelklass och underklass, korta presentationer.
”Ismer” – Liberalism, konservatism, socialism, nationalism, rollspelsövning.
Kolonialism – Drivkrafter, motiveringar, huvudaktörer, situationen i Afrika, Indien och Ostasien.
Rasismens uppkomst och utveckling – vad är rasism, historisk bakgrund, ekonomiska förklaringar, vetenskapliga förklaringar, teologiska förklaringar, ”Den vite mannens börda”, rasbiologi, rasism som politik, modern rasism.
Slaveri och bommullsskjortor – Slaveriets idé, tidigare epokers slaveri, den afrikanska slavhandeln, slavarnas livssituation, triangelhandeln, raktioner mot slaveriet.
Revolutioner och oroligheter – Napoleon, Wienkongressen, europeisk oro, kvinnokamp, arbetarna organiserar sig
Examination – Moment 6 och 7 examineras tillsammans genom ett prov.
Moment 7: 1900-talet
Diplomatispelet – Övning
Det första världskriget – Europa rustar sig, oro på Balkan, kriget startar, en ny typ av krig, teknologiska nymodigheter, livet i skyttegravarna och vid hemmafronten, revolution i Ryssland, freden i Versailles.
Mellankrigstiden – Det glada 20-talet, ekonomisk krasch, massarbetslöshet, situationen i Tyskland.
Nazismen – Bakgrund, ariosofi, Adolf Hitler, NSDAP, Tyskland under nazismen.
Förintelsen – Vägen till förintelse, siffror och statistik.
Efter kriget till nu – Sovjetunionen, kalla kriget, kolonierna befriar sig, ungdomskultur.
Examination – Se ovan.
Moment 8: ”The end of the World as we know it”
Människans framtid och snara frånfälle – Troliga orsaker till undergång och hur dessa skulle kunna motverkas.
Om tid finnes, eller så hamnar detta i Historia 2:
Alternativhistoria – en övning.
Sjöröveriets historia
Cowboys och indianer
Hygien, vett och etikett förr
Samurajer och ninjas
Musikhistoria – Elektronmusikens historia
Ungdomskulturer och subkulturer
Fattigdom genom tiderna
Mode och skönhet genom historien
Forna tiders mat och dryck (eventuellt en praktisk övning)
Krig och elände under 1600-talet
Etc…
En bra grund är absolut nödvändig!
Källkritik
Till att börja med, vad
är källkritik och varför skall vi förhålla oss kritiska till källorna inom
ämnet historia? Svaret är enkelt: För att undvika lögner eller att dra dåligt
grundade slutsatser måste vi granska källorna så noga som möjligt, och bedöma
huruvida dessa har ett värde för vår analys eller om de bör undvikas.
Vidare, kan ni lita på
mig, läraren? Hur vet ni att mina utsagor är korrekta, eller att de inte är
vinklade? Fundera på det…
Källmaterial
Historia en vetenskap
byggd på texter och artefakter. Exempel: Krönikor, arkeologiska fynd,
fotografier, målningar, dagböcker med mera. Även muntliga återgivelser kan ha
ett stort värde, även om det naturligtvis kan vara ytterst svårt att få en
första persons ögonvittnesskildring av den franska revolutionen berättad för
sig.
Man försöker utläsa
information av en text eller ett föremål, och sätta denna info i ett sammanhang.
Detta görs genom olika typer av metoder och läsningar.
Är informationen, när
vi tar del av den, korrekt? Har den förändrats? Hur och varför?
Objektivitet
och subjektivitet
Objektivitet och
subjektivitet, vad är vad? Går det att vara objektiv i ämnet historia? Vilka
faktorer påverkar oss som individer och hur kan detta påverka vår syn på
händelser runt oss nu och i det förflutna. Vilka referensramar har vi som
individer och som del av kollektiv? Vilka grupper finns ”inom gruppen”? Vilka
referenser kan vara avgörande, och vilka kan vi kanske bortse ifrån? Är detta
möjligt?
Tendensiösa
historieskrivare
Vinnaren skriver
historien brukar det heta, och detta är i stort sett sant. Men inte alltid så
tydligt.
Sändare och mottagare,
vem skrev vad och varför, till vem?
Olika tendenser: Ren
propaganda, försköningar, kulturella och kronologiska vinklingar, sändarens
perspektiv, vilka mer?
Checklista
för en enkel källkritisk analys
Vem har skrivit detta?
Finns det en namngiven författare eller organisation?
Finns det en ansvarig
utgivare? Jämför exempelvis nationell.nu och DN eller SvD…
Vad vet jag och vad kan
jag ta reda på om författaren eller organisationen?
Hur aktuell är
informationen, är den daterad?
Vilket är författarens
eller talarens syfte? Försöker han eller hon informera eller påverka?
Är detta fakta eller
någons åsikter?
Är detta en
förstahandsuppgift eller har den förts vidare i flera led?
Kan vi lita på att
informationen är sann?
Har jag andra källor
som styrker eller motsäger dessa upplysningar?
Förtigs eller
undanhålls information eller aspekter av frågan? Kan man se varför?
Exempel
Den berömda målningen föreställande Visby
brandskattning. Vacker ja, men inte en trovärdig källa, då den innehåller flera
felaktigheter. Exempelvis var kungen (Valdemar?) bara fyrtio år, inte den gamle
gubbe som avbildas. På 1300-talet hade en kung aldrig haft ett sådant skägg.
Till höger i bilden ser vi en jude med toppig hatt. Inga judar fanns i Visby,
eller Sverige över lag för den delen, på den tiden. Kvinnan i mitten har
utsläppt hår, något en gift kvinna aldrig skulle ha, det var fullkomligt
otänkbart. Riddaren nedanför kungens balustrad har en hjälmtyp som inte
användes under medeltiden, om ens någonsin. Vid ett av de stora karen stryker
en tax. Omöjligt, då rasen avlades fram först på 1500-talet…
Dessa fakta har jag tagit från Wikipedia, och hur
trovärdigt är det?
Ett annat kärt exempel:
Olle Linton(real
name Olof Linton), born 1972(?), died 2008(?), was, among a number of
professions, a
Swedish
disc
jockey mainly in the
ambient music genre. He was most active during the
late 1990s to early 2000s, when he also co-founded a few of
Stockholm's
(Sweden) most characteristic clubs. Also a teacher in religion, history and
philosophy, and father of two.
[1]
In April 2008 Olle Linton set to repeat
Aleister
Crowley's feat of climbing the Himalayan K2 peak without oxygene supply.
The expedition failed, and Olle Linton disappeared during the climb. He is
presumed dead, and this has also been declared official by the Swedish
authorities. At least two persons has claimed to be the late Linton, amazingly
returned from the dead. The identities of these two remain uncertain, as is the
real Olle Lintons, or his remains, whereabouts.
In researching the truth about the possible death
of Olle Linton, some peculiarities arise: First, the problem of the never found
body. Although pronounced dead by the authorities of Sweden, no sign or remains
of Olle Lintons body was ever found, unusual in the sub-zero temperatures of the
Himalayas. Second, there seem to be at least one more Olof Linton (not a common
Swedish name) involved in religious studies, but born in 1898. A
possible
coincidence, but it still makes the true age of Olle Linton much more
questionable. Could it be the same person? Unlikely.
Direkt från Wiki. Nu faktiskt borttaget. Sanning,
eller?
